I fredags jobbade jag mitt sista arbetspass på Elgiganten. Jag hade lovat att jag skulle baka och ta med mig och jag bjöd på chokladmuffins & citronkladdkaka som båda blev mycket uppskattade. :) Jag har var superglad hela dagen och när det var dags för lunch fick jag blommor av kollegorna och tårarna var inte långt borta. Jag fortsatte resten av dagen som vanligt och lite senare under eftermiddagen kom Lussan, som var ledig, in med ännu en blombukett till mig. Precis som den andra var denna också från allihop. Jag hade verkligen inte väntat mig något sådant över huvud taget så jag blev ännu gladare(om det nu var möjligt) och gick som på moln resten av dagen. När det var dags att gå hem vid halv sex gick jag en runda och kramade om alla som jobbade och tackade för mig. Det var mycket jobbigare än jag trodde att det skulle vara och då kunde jag inte hålla tårarna borta längre. Jag kände mig så löjlig som stod där och grät och Robin tröstade mig med att de fanns bara 200 meter bort om jag saknar dem någon gång. Sen gick jag hem med blandade känslor. Upprymd över hur fina människor jag har jobbat med de senaste åren, ledsen för att jag inte ska jobba mer med dessa och förväntansfull över att jag hade ett nytt spännande jobb som väntade om bara några dagar. Carola, som blir min nygamla chef(hon har ju varit min chef på Elgiganten sen jag började och ska nu bli min chef på XXL med), var och lämnade lite underlag som jag skulle läsa tills idag sa att hon tyckte att det skulle bli skönt att få mig tillbaka igen. :)
På fredagskvällen kom också lillasyster hem till mig och vi hade fredagsmys. :)
// Ottilia :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar