Den här veckan har varit lite jobbig då jag har haft tandvärk, typ, sedan i söndags. Jag har haft visdomständer som har försökt ta sig upp i omgångar det senaste halvåret men den här veckan är det en av dem som har lagt i en extra växel och "siktar mot skyarna"(som Viktor så fint uttryckte det när jag pratade med honom häromdagen). Det har gjort väldigt ont i onsdags morse ringde jag till sjukvårdsrådgivningen och de sa att jag kunde ta lite värktabletter och ringa tandläkaren om det blev värre. Igår var smärtan olidlig och jag ringde till tandläkaren när jag kom hem, de tyckte först att jag skulle smörja in med bakteriedödande medel men jag stod på mig lite och lyckades få en tid i morse vid 7.25. Jag kom dit i morse och en tandläkare tittade på tanden och fastställde snabbt att jag har fått en inflammation i tandköttet så de spolade rent med lite koksalt innan jag fick gå hem igen. Nu ska jag fortsätta smörja in med med bakteriedödande medel så att det inte blir värre. Från början drog jag mig lite för att ringa tandläkaren då jag är rädd att jag ska behöva dra ut den. I värsta fall kan jag få operera bort den om jag får riktigt mycket besvär i framtiden och det hoppas jag verkligen att jag slipper så jag är glad att det var en inflammation den här gången.
Efter tandläkarbesöket fick jag kasta mig upp på cykeln och cykla till jobbet, jag skulle börja halv åtta och kände mig stressad eftersom jag var sen, trots att jag ringde igår och sa att jag skulle bli sen. Jag visste att mötet skulle börja klockan 8 och jag stämplade in 7.57, jag bytte snabbt om(mitt snabbaste ombyte någonsin!) och när jag kom in på chefens kontor med andan i halsen var det ingen som hade kommit än. Jag blev lite förvirrad och frågade om vi inte skulle ha något möte, chefen svarade att vi skulle ha det men att de andra inte kommit än bara. Jag var alltså först trots att jag var sen. Kändes lite bra ändå. Resten av dagen gick av bara farten, precis som alla min fredagar, och helt plötsligt var klockan halv fyra och jag fick gå hem.
Under veckan har jag jobbat och när jag har varit ledig har jag försökt hitta på grejer så att jag ska inte ska tänka på att det har gjort ont. Det har varit skönt att vara på jobbet för då har jag inte tänkt så mycket på att gör ont och är svullet men när jag har varit ledig har det var värre. I onsdags var jag ledig hela dagen och tanken från början var att jag skulle storstäda så jag drog ut soffan för att dammsuga bakom den och då fick jag för mig att jag skulle möblera om. Sagt och gjort, ett par timmar senare hade jag flyttat på nästan allt och ställt allt på plats och sen kände jag mig ganska nöjd och det känns fortfarande bra måste jag säga, lite ovant fortfarande bara. :) Friskis har börjat med sina utomhuspass i Kalmarsundsparken(som jag gick på med Tove förra sommaren) och jag var från början inte så pepp på att gå men sen insåg jag att jag kunde gå för att slippa tänka på att det gjorde ont och det var skönt att jag fick röra lite på mig samtidigt. :)
// Ottilia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar